Låt inte det svenska musikundret bli en parentes i historien

Kulturskolan har varit avgörande för många musikers och artisters framgångar och även framtidens utövare måste få de nödvändiga förutsättningarna att nå en hög professionell nivå, skriver Musikerförbundet om Kulturskoleutredningens förslag.

Kulturskoleutredningens betänkande innehåller många bra förslag. Vi välkomnar en nationell strategi som bland annat syftar till att höja kvaliteten, bredda utbudet och öka tillgängligheten för fler barn och ungdomar att utveckla ett kulturellt intresse och ägna sig åt långsiktigt utövande.

Fler vägar till pedagogisk vidareutbildning

Lärarna är avgörande för undervisningens kvalitet. Det kommer framöver att finnas ett stort behov av nya pedagoger i kulturskolan. Vi är positiva till utredningens förslag om en högskoleutbildning som leder till en yrkesexamen som kulturskolepedagog – dit även personer som har konstnärlig kompetens men saknar behörighet från en konsthögskola kan söka – och fler vägar till kompetenshöjning. Om professionellt verksamma musiker som arbetar "ute på fältet" får möjlighet att vidareutbilda sig till pedagoger kan kulturskolan bredda sitt utbud med fler konstnärliga områden och samtida genrer.

Men troligtvis är behoven större än så och vi skulle gärna se fler förslag, som exempelvis ett återinförande av möjligheten att komplettera sin ämneskompetens med pedagogik redan på Musikhögskolan.

Motstridiga mål i Kulturskoleutredningen

I förslaget till nationella mål för den kommunala kulturskolan finns dessvärre ett antal luckor och egendomliga prioriteringar. Bland annat skriver man att barn och unga ska ges "möjlighet att lära, utöva och uppleva konstuttryck i första hand i grupp". Musikerförbundet kan inte ställa sig bakom en formulering som förordar en särskild pedagogisk form, än mindre en som sätter gruppundervisning i främsta rummet. Det står i direkt motsats till ett annat av målen på listan, att kulturskolan ska "tillämpa en pedagogik som utgår från barnets egna erfarenheter och intressen".

Dessutom saknas det vetenskapliga belägg för att gruppundervisning skulle vara den bästa pedagogiska metoden för alla konstarter. Inom musikundervisningen är det exempelvis en kombination av individuell handledning och undervisning i grupp som ger goda resultat.

Samarbetet med skolan avgörande

I målet att kulturskolan ska "bedrivas på barns och ungas fritid" är det uppenbart att utredningen vill förlägga verksamheten utanför skoldagen och separera den från skolan. Men för många barn och unga bortom de större städerna är just samarbetet med skolan avgörande för att kunna delta i kulturskoleaktiviteterna, liksom möjligheten att göra det under ordinarie undervisningstid.

För att den nya musikergenerationen ska få chansen att utvecklas konstnärligt, och det oavsett om de bor i glesbygd eller storstad, efterlyser vi nationella mål som:

• erkänner att barn och unga har olika förutsättningar och därmed olika behov
• tar sin utgångspunkt i kunskapsuppdraget och antar ett vetenskapligt förhållningssätt till olika utbildningsmetoder
• förordar ökat samarbete med skolan så att tillgängligheten kan säkerställas över hela landet och ändamålsanpassade lokaler kan utnyttjas bättre.

Kulturskolan har varit avgörande för många musikers och artisters framgångar. Det svenska musikundret och vår position som världens tredje största exportör av musik ska inte bli en parentes i historien. Även framtidens utövare måste få de nödvändiga förutsättningarna att nå en hög professionell nivå.

Artikeln publicerades på altinget.se 2017-03-29.