Skivbolag agerar som pirater

För första gången prövas nu i svensk domstol avtal om skivbolagens rätt att lägga ut musikers och artisters musik på strömmade musiktjänster. Musikerförbundet har stämt två skivbolag för att de olovligen lagt ut musik på streamingtjänster som Spotify. Rockbandet Hurriganes vann nyligen en liknande process mot bolaget Universal i Finland. Om den svenska domstolen går på samma linje som i Finland innebär det att omkring hälften av all den svenska musik som finns på Spotify är utlagd på olaglig väg.

Musikbranschen är en viktig och växande näring i Sverige med intäkter på 7,6 miljarder kronor år 2013. Intäkterna hade då ökat med 25 procent sedan 2009 och musikexporten uppgick till 1,2 miljarder kronor 2013. Men pengarna går knappast till musiker och artister. Trots att skivbolagen kraftigt har ökat sina intäkter går musiker och artister på knäna. Tvärt emot vad många tror har skivbolagen via streamingtjänsterna utnyttjat den digitala revolutionen till att ytterligare förstärka sin makt. Lagstiftningen för upphovsrätt har inte hängt med i den nya digitaliseringen vilket försvagat artisters och musikers förhandlingsposition ännu mer.

En av konsekvenserna av digitaliseringen är att äldre kontrakt inte är anpassade till dagens musiklyssnande. Detta utnyttjas av skivbolagen som säljer ut rättigheter som vi menar att de inte har. Musikerförbundet har därför som ombud för artisterna i banden Jigs och Lädernunnan stämt bolagen Warner och MNW. I deras avtal finns inga skrivningar om streaming och istället för att avtala om detta i särskild ordning har bolagen likt pirater olovligen lagt ut musik på streamingtjänster.

En svensk dom på området kan bli vägledande för hur liknande avtal ska tolkas i framtiden. I Finland beslutade domstolen att musikbolaget Universal inte hade rätt att lägga ut musik på streamingtjänster eftersom de endast hade rättigheter för cd och vinyl, inte för digital användning.

I förlängningen handlar detta inte bara om gamla avtal som inte är anpassade till en ny digital verklighet. Det rör hela musikbranschens i dag mycket snedvridna ersättningsmodell.

Ersättningar från streaming är avgörande för många musikers och artisters möjligheter att försörja sig. 90 procent av musikförsäljningen i Sverige består i dag av strömmad musik. Den allra största delen går till de stora musikbolagen. Av ett streamingabonnemang som kostar omkring hundra kronor i månaden får samtliga de musiker och artister man lyssnat på dela på under en tia i månaden. Inte ens de som har massor med lyssnare tjänar särskilt mycket pengar. Varje gång du lyssnar får artisten mellan 0,2 och 0,8 öre. En miljon lyssningar under ett år betyder på sin höjd 8000 kronor som i sin tur kanske ska delas mellan flera medlemmar i ett band.

Dagens digitala marknad har få likheter med gårdagens försäljning av vinyl- och CD-skivor. Den påminner snarare om uppspelning i radio. Där delas intäkterna lika mellan bolag och artister. Vi menar att denna fördelning därför också bör gälla streamingtjänster. Men då måste artister och musiker ges möjlighet att stå upp och hävda sina rättigheter mot de stora skivbolagen som i dag utnyttjar sin maktposition till fullo.

Musiker och artister måste få rimliga villkor i sina avtal och ska inte behöva stämma skivbolag för att få skälig ersättning för sin musik. Det kan uppnås genom att i svensk och europeisk lagstiftning införa en för musiker och artister oavvislig rätt till ersättning för sin musik när den nyttjas av andra, samt att denna ersättning samlas in av starka kollektiva organisationer som kan stå upp för musikers och artisters rättigheter.

Vi uppmanar regeringen att arbeta för detta i både EU och Sverige. Det kommer att gynna återväxten i svenskt musikliv, stärka svensk musikexport och bidra till rättvisa ersättningar till landets 30 000 musiker och artister.

Jan Granvik, ordförande Musikerförbundet

Per Herrey, förbundsjurist Musikerförbundet