Musikbranschen ökar totalt men alla är inte vinnare

Musiksveriges nya rapport om musikbranschens ekonomiska utveckling som släpptes i veckan vittnar om en bransch vid god vigör och på fortsatt uppgång. 2014 omsattes 8,2 miljarder kronor, en ökning på 5 procent. Och ser man tillbaka på de senaste fem åren har intäkterna ökat med en fjärdedel.

Siffrorna visar att konsumenterna gärna öppnar plånboken för livemusik; av musikbranschens totala intäkter kommer drygt hälften från konsertmarknaden, även om ökningen låg på blygsamma två procent 2014. Tjugosju procent utgörs av upphovsrättsliga intäkter (insamlad ersättning till upphovspersoner, musiker, artister, musikförlag, musikbolag och producenter) och tjugotvå procent av intäkter från inspelad musik (cd-skivor, nedladdningar och, totalt utklassande de andra i sammanhanget, strömmad musik).

Konsertmarknaden domineras av ett fåtal

På konsertsidan går den största delen av kakan till en liten grupp starka aktörer som dominerar marknaden; tre procent av företagen genererar sjuttio procent av inkomsterna. Resten av intäkterna delas mellan musikbranschens många små konsertarrangörer.

Intäkterna från musik online ökar

Omsättningen från musik konsumerad online – med Spotify och andra strömmade abonnemang i spetsen – står för en fortsatt kraftig ökning, och det främst i den upphovsrättsliga kategorin. Där steg omsättningen med femtiosju procent från föregående år. Till SVT:s Kulturnyheterna säger Musiksveriges vd Linda Portnoff att tillväxten till stor del beror på de svenska låtskrivarnas segertåg över världen.

Stagnerad betalningsvilja för strömmade abonnemang

Om man däremot tittar på tillväxten för de strömmade betaltjänsterna har den stagnerat och stod stilla på Sverigemarknaden 2014. Rapporten lyfter även fram att betalningsviljan för strömmad musik internationellt sett är låg och pekar på att kunskapen om varför rättighetsinnehavarna behöver få betalt för sitt arbete måste öka.

Brist på mångfald och sjysta branschvillkor utmanar tillväxten

För att musikbranschen ska fortsätta blomstra krävs även de rätta förutsättningarna för skapande och investeringsvilja, konstaterar Musiksverige. Det handlar om stark upphovsrätt och sjysta, transparenta villkor.

En annan utmaning är bristen på mångfald i det beslutsfattande toppskiktet och könsfördelningen har inte förändrats de senaste två åren. Jämfört med näringslivet som helhet är andelen kvinnor på vd-position och bland styrelseledamöter något lägre i musikbranschen. Samma sak gäller antalet personer med utländsk bakgrund.

"Frustrerande små ersättningar till musiker från streaming"

"Det är naturligtvis glädjande att konstatera att musikbranschen är välmående och har fortsatt tillväxt", kommenterar Musikerförbundets ordförande Jan Granvik Musiksveriges branschsiffror. "Samtidigt är det frustrerande att konstatera att musiker och artister får så oerhört små ersättningar från strömmande tjänster. Vi har en helt ohållbar situation som kräver förändring av lagstiftningen för att balansera pengarna som genereras in i musikbranschen. Vill vi förespegla allmänhet och politiker en seriös bransch måste den även vara transparent och rimligt rättvis."

Sammanfattning

• Den svenska musikbranschens intäkter i Sverige och från utlandet uppgick under 2014 till 8,2 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med fem procent jämfört med föregående år.
• Musikbranschens totala intäkter utgörs till 51 procent av konsertintäkter, 27 procent av upphovsrättsliga intäkter och 22 procent av intäkter från inspelad musik.
• På fem år, mellan 2009 och 2014, har den svenska musikbranschens intäkter ökat med 1,6 miljarder kronor. Det motsvarar en ökning med nästan en fjärdedel. Drygt en halv miljard av denna intäktsökning utgörs av exportintäkter.
• Musikexporten uppgick 2014 till drygt 1,5 miljarder kronor och ökade med 29 procent.

Läs hela rapporten på musiksverige.org.