Har tingsrätten gjort artister "rättslösa"?

En nyligen avkunnad dom i Stockholms tingsrätt innebär att artister som gjort en betalningsanvisning av royaltyutbetalning till ett gemensamt bolag inte ensidigt kan återkalla anvisningen. Kontentan blir att om en artist får sparken eller självmant vill avsluta samarbetet i en grupp, har hen inte möjlighet att själv välja att royaltyersättningar ska gå direkt artisten i stället för till bolaget.

Bakgrunden är en tvist mellan Lasse Sigfridsson och de kvarvarande medlemmarna i dansbandet Lasse Stefanz. Lasse, som var en av grundarna, menar att han fick sparken från gruppen av Christer Ericsson och Olle Jönsson i egenskap av majoritetsägare i det gemensamma bolaget LS Musik AB. (Sistnämnda hävdar att Lasse Sigfridsson lämnade sjävmant.) Han krävde då av bolaget att hans royalty från skivförsäljningen skulle utbetalas till honom – något som LS Musik vägrade.

Lasse Sigfridsson vände sig till Warner Music, som ger ut bandets inspelningar, och begärde att hans femtedel av royaltyn skulle utbetalas direkt till honom istället för till LS Musik. Warner vägrade att acceptera Lasse Sigfridssons begäran med hänvisning till en betalningsanvisning som han hade undertecknat i samband med skivkontraktet med Warner. Anvisningen innebar att Lasse Sigfridsson accepterade att även hans andel av royaltyn betalades ut till LS Musik.

Då valde Lasse Sigfridsson att stämma Warner för att få ut sin royalty av dem. Undertecknad var inkallad som expertvittne av hans advokat för att vittna om att betalningsanvisningar alltid måste kunna återkallas av artister (och musiker). Allt annat vore orimligt. Dessutom hade Lasse Sigfridsson aldrig överlåtit någon upphovsrätt till LS Musik. Den hade han ju upplåtit till Warner.

Uppenbarligen delade inte Stockholms tingsrätt min bedömning utan valde att säga att det inte fanns något som kunde styrka att Lasse Sigfridsson ensidigt skulle kunna återkalla sin tidigare gjorda anvisning till LS Musik.

Den något absurda konsekvensen av domen blir att Lasse Sigfridsson tvingas acceptera att hans royalty försvinner in i LS Musik utan att kunna påverka hur bolaget hanterar den. Eftersom han endast är minoritetsägare kan han inte mot Olle Jönssons och Christer Ericssons vilja besluta hur bolaget ska disponera royaltyn. Bolaget skulle t.o.m. kunna sälja rätten att ta in royaltyn till ett annat bolag utan att Lasse Sigfridsson kan påverka saken! Jag tror inte att tingsrätten tillräckligt beaktade de långtgående och orimliga konsekvenser domen kan medföra.

Med detta i åtanke råder jag alla artister och musiker som funderar på att låta royalty gå in i ett gemensamt bolag att tänka till två gånger. Blir ni osams och inte håller ihop, kan den enskilde komma att drabbas på samma sätt som Lasse Sigfridsson.

Ett sätt att komma runt det hela är att se till att få med en skrivning med exempelvis skivbolag att en betalningsanvisning alltid och när som helst kan återkallas av den enskilde artisten och att dennes andel av royaltyn då ska betalas ut enligt ny anvisning.

För övrigt önskar jag er en trevlig sommar med många gig.

Per Herrey, förbundsjurist Musikerförbundet

Artikeln publicerades första gången i Musikerns julinummer.